”Vad gör man egentligen på ett kvinnoretreat?”
Det är en fråga som jag får ganska ofta. Jag får också höra av en del kvinnor att det verkar läskigt. Jag både känner igen mig i det och fascineras av det!
Hur kan det vara så?
Hur kan det komma sig att en del av oss tycker det låter läskigt att samlas med en grupp andra kvinnor?
Jag upplevde det som sagt själv utan att ens vara medveten om det. Så min intention här är att berätta lite mer om både vad vi gör men också så gott jag kan försöka fånga något av känslan, energin och magin som uppstår där. Varför det är så ljuvligt.
Innan dess vill jag dela min egen väg in till kvinnoarbete som idag är något jag brinner för och älskar. Retreat har varit en del av halva mitt liv. Jag var med på mitt första retreat vid 23 års ålder, ett 10 dagars tyst meditationsretreat. Jag hade aldrig mediterat men kände i hela mitt väsen att det här var rätt. Jag fann verktyg för att lugna mitt oroliga sinne och dess stora mängd av tankar. Även om jag såklart stötte på utmaningarvar det ändå en plats där jag kände mig bekväm att vara. I tystnaden. Det var snarare en annan plats som utmanade mig mer men det var jag inte medveten om då – att klä av mig masken och vara sårbar med andra.
Jag mötte på det där motståndet flera år senare när en yogalärarkollega började prata om sina kvinnocirklar och jag minns att jag blev provocerad av pratat om dessa och om Gudinnorna hon pratade om. Jag blev obekväm och ville helst prata om olika upplägg på yoga klasser. År senare och efter många tysta stillasittande retreat, fick jag ett uppvaknande. På ett ganska brutalt sätt. Jag fick ett sammanbrott på ett tyst retreat med panikattacker, och dessa fortsatte även efter retreatet. Jag fick en djup insikt, med god hjälp från andra, om att det varnågot som saknades. Jag hade mycket kontakt uppåt men hur var det med kontakten neråt? Hur förankrad var jag neråt? I djupet av min egen kropp? Hur mycket kontakt hade jag med mina kraftcenter i kvinnokroppen – livmoder och yoni?
På ett intuitivt plan kunde jag inse att det är något helt annat jag behöver, än det jag är van vid. Det lugnade hela mitt system och ledde mig till till kvinnokurser, cirklar och retreat. Det var framförallt ett kvinnoretreat i Thailand som blev en vändpunkt för mig. Till skillnad från de retreat jag varit van vid där man enkelt kunde försvinna i mängden, var vi här fyra deltagare och fyra assistenter och en lärare. Det fanns ingenstans att gömma sig. Jag var synlig och det var läskigt men framförallt underbart. Mycket ändras för mig på det här retreatet – dansen blev en naturlig och meditativ del av mitt liv. Kraften jag kände av att dela och vara sårbar, låta mig bli sedd och hörd av de andra kvinnorna förändrade mitt liv för alltid. Insikten om vad jag missat blev så tydlig.
Just för att jag själv har erfarenhet av att tröskeln in till dessa sammanhang kan vara hög har jag den djupaste intentionen med mina kvinnoretreat att skapa ett väldigt tryggt, accepterande och kärleksfullt utrymme. Det är enormt viktigt. Där varje deltagare är välkommen precis som hon är. Med sin historia. Själva utgångspunkten är att ingen av oss är ett projekt som måste fixas till, utan vi får släppa ner axlarna och prova på hur det är att vara. Vara den vi är. Det är på det viset jag själv lärt mig att då kan jag slappna av och ta hand om mig själv på djupet.
Du kommer mötas med en varm famn. Vi samlas första eftermiddagen och åter oss själva anlända gradvis på den nya platsen i den nya gruppen med yin yoga, restorativ yoga och yoga nidra. Så att både kropp, sinne, själ och hjärta får känna sig hållna, omhändertagna och trygga. Efter en god middag ses vi igen i cirkeln och delar för första gången. Vi delar en i taget och övar på att verkligen se och lyssna på våra medsystrar från hjärtat. Det händer något när vi har den intentionen. Vi kan vila in i vårt eget hjärta. Inget som behöver göras. Varken jag eller du ska fixas till. Och när jag kan vila in i det kan jag på ett annat sätt hålla space för dig när du delar. Jag ser hela dig.
Dagarna som följer är ett flöde. Vi börjar på morgonen med att andas djupt in i delar av vår kropp som kanske varit lite nedsläckta: womb och yoni. Det följs av mjuk flödande yoga där du blir guidad men jag kommer även uppmuntra dig att känna in på djupet i din egen kropp. Vad vill den? Vad behöver den? Hur kan jag hedra min kropp? Vad innebär det att hedra en kropp?
Och under dagarna har vi olika workshops på teman som vi pratar för lite om. Teman som vi behöver prata om för att kunna ta hand om oss själva på djupet. För att ta ansvar för vårt eget mående. Ett av dessa är Njutning. Teori, mycket praktik, delande varvas om vartannat.
Vi blandar det ljusa med det mörka, det allvarliga med det lekfulla.
Magin uppstår i den djupa kontakten med oss själva, med varandra och när vi sätter ord på saker som vi kanske inte pratat mycket om tidigare. Det här blir också en plats där vi alla får blomstra. Vi möts i ett sammanhang där vi lyfter varandra, där vi kommer hem till en mycket mer befriande och sann historia än den vi kanske fastnat i – en ny historia där vi alla får plats. Där det inte behöver vara hotfullt när en annan medsyster blomstrar, tar för sig och lever ut! Snarare ger det oss inspiration och tillåtelse att göra detsamma.
För att illustrera den djupa kontakt som uppstår mellan oss citerar jag en kvinna som i slutet av det senaste kvinnoretreatet utbrast: ”Jag skulle vilja flytta ihop med var och en av er i det här rummet!”, och det kändes helt naturligt.
Varmt välkommen!