Områden
Mat, Kropp, Sexualitet
I min coachning fokuserar jag på tre områden: relation till mat, relation till kropp och njutning/sexualitet. Av den anledningen att dessa tre ofta, inte alltid, är nära förknippade med varandra. Om jag har en problematisk relation till min kropp kan det många gånger vara så att jag har en problematisk relation till mat och/eller sexualitet. Men det behöver givetvis inte vara så. Jag kan ha en balanserad och hälsosam relation till mat och ha utmaningar i min sexualitet eller helt enkelt bara en önskan att utforska och fördjupa min sexualitet. Vi är alla olika och det är underbart.
Nedan finner du information om dessa tre områden. Jag har personlig erfarenhet av en utmanande relation till alla dessa tre, du hittar mer info om det här. Du är varmt välkommen att kontakta mig om du är nyfiken att arbeta med något av dessa områden eller flera.
Mat
Matproblematik eller någon form av ett ohälsosamt förhållande till mat innefattar så oändligt mycket mer än att ha en ätstörning. Många kvinnor (och män) är fast i ekorrhjulet av dieter som kan se ut så här: viktuppgång – träna hårt och äta sunt (ibland för lite) – unna sig – ny diet. Ibland tar det sig ett mer dramatiskt uttryck, det vill säga det är stora svängningar mellan viktuppgång och viktnedgång med hjälp av lite mat och/eller träning, men ibland är det inte så stor skillnad. Några kilo upp och ner mest hela tiden.
I vårt moderna samhälle är det ett väldigt normaliserat beteende, inklusive att unna sig ”onyttig” mat efter träning. Detta beteende kan ta mycket energi, skapa känslor av ångest, skam och skuld när vi inte lever upp till våra ideér om hur det ska vara. Samt en fixering vid det vi kallar för onyttig mat. Som man kan spendera otroligt mycket tid kring att upprepa inom sig hur ofräsch den är och hur man aldrig vill äta något så onyttigt och ”förbjudet”. Hjärnan hanterar ”inte” ganska dåligt och i och med att man blir fixerad vid att inte äta det man definierat som ”onyttigt” och ”förbjudet” spenderar man mycket tid att tänka på denna mat. Och dragning till det förbjudna kan bli stor. Och man faller för att äta den vilket resulterar i dåligt mående.
Jag upplever ofta att samhällsdebatten kring detta missar något viktigt här. Det som jag kallar den stora gråzonen, där så många av oss befinner sig. Den innebär att vi har en ofri och ohälsosam relation till mat utan att kanske vara medvetna om att det är så och det kan påverka välmåendet och tillfredsställelsen i livet. Det kan också vara förknippat, många gånger omedvetet, med djup skam. Vi tycker att vi borde vara ”över” det där med mat och utseende. Kanske vill vi inte identifiera oss med att vara ”så ytliga” ? Vi vet ju att vi borde veta att man duger om man är. Det kan skapa än mer skam och förnekelse. Det kan helt enkelt vara väldigt svårt att identifiera sig som en person som har utmaningar med mat och/eller kropp.
En negativ relation till mat kan skapa mycket stress. Som kan göra det svårt att koppla av vilket i sin tur kan göra intimitet och sexualitet svårt. Utan avslappning är det svårt att landa i kroppen. Och utan att landa i kroppen kan det vara svårt att uppleva njutning.
Så vad gör vi om vi tycker att vi borde vara på en plats som vi inte är på? Det första är medvetandegöra det för sig själv. Det kräver sitt mod och kommer ofta med en stor lättnad och kanske sorg. Det är ett stort och viktigt steg och därifrån finns alla förutsättningar att skapa en sund, fri och njutningsfull relation till mat.
Kropp
En negativ relation till kroppen påverkar också relationen till mat och till sexualitet. Relationen mellan kropp och mat är intimt förknippad. Har vi en utmanande relation till maten är det vanligt att vi även har en väldigt skör relation till kroppen som påverkas mycket av hur vi känner oss i stunden.
Det skapar också stress och oro för nervsystemet vilket gör det svårt att slappna av in i njutningen. Har vi en komplicerad relation till kroppen är det lätt att hamna i huvudet när vi är intima med en partner men även i självnjutning. Tankar om kroppen kan göra det väldigt svårt att vara närvarande i kroppen. Och utan närvaro i kroppen blir det svårare att slappna av och uppleva fördjupad njutning.
Vi kan också känna en press att vi alltid borde älska vår kropp. Att det kommer som ett krav. Ett första viktigt steg är att landa i acceptans av sin kropp som den är, och sig själv. Vi behöver inte alltid känna oss på topp, vi behöver inte alltid tok-älska vår kropp. Att tillåta sig själv att få vara människa är viktigt. Hur du känner dig, och hur du känner för din kropp definierar dig inte och inte heller din lust/njutning. Med hjälp av medveten närvaro och självmedkänsla kan vi lära oss att förhålla oss till vår kropp på ett mer accepterande och vänligt sätt.
Det finns också en stark koppling mellan relationen till kroppen och njutningen. Min egen erfarenhet, i likhet med många kvinnor som jag träffat, är att det är svårt att acceptera och älska sin kropp om vi inte har en djupare relation till vår yoni (Sanskrit för det kvinnliga könsorganet – du kan läsa mer här). En relation som präglas av acceptans, kärlek och hedrande. Det är ju inte särskilt konstigt egentligen. Kroppen är en helhet och det blir svårt att acceptera och älska den om vi exempelvis känner skam för vissa delar av den.
En komplicerad relation till kroppen kan också skapa en problematisk relation till njutningen och sexualiteten. Det kan bli väldigt svårt att tillåta sig själv att släppa taget och njuta om vi känner skam över eller ogillar vissa delar av vår kropp.
Sexualitet
Det tredje området som jag coachar inom är njutning och sexualitet. Större delen av hemsidan handlar om just det ämnet. Du kan exempelvis läsa om min syn på njutning här. Och du är varmt välkommen till mig med vilken fråga inom njutning och sexualitet som helst.
Här vill jag skriva en del om själva kopplingen mellan mat, kropp och sexualitet. För att vi ska göra det möjligt att njuta mer behöver vi sluta att se på oss själva som ett projekt som ska fixas till. För att vara värdig exempelvis njutning. Jag tänker att det är mycket i vår patriarkala kultur som gjort det så. Kvinnokroppen som objekt snarare än att kvinnan själv får äga sin kropp, och äga sin sexualitet. Som inte har något med att göra hur den kroppen ser ut. Kvinnokroppen har skärskådas på ett helt annat sätt än den manlig kroppen i det offentliga rummet.
Det kan ha bidragit till att njutningen och sexualiteten har kopplats ihop med hur kroppen ser ut. Om kroppen är ”värdig”, dvs lever upp till samhällets idealkropp så kommer min kropp vara åtråvärd och ”värdig” njutning.
I själva verket har utseendet på en kropp ingenting med varken dess förmåga att kunna njuta eller dess värdighet att få njuta. Omedvetet kan dessa föreställningar fått gro i vårt undermedvetna vilket gör det svårt för oss att tillåta oss njutning.
Jag har träffat kvinnor som är lite frågande kring vad ”äga sin sexualitet” skulle innebära. En del får insikter om att de inte alls äger sin sexualitet på det sättet att de ofta eller alltid riktar mer energi till sin partner och dennes behov och önskemål. Att vara till lags, vad vill den andre, hur ser jag ut, hur tycker min partner att min kropp ser ut etc. Dvs många tankar som ofta saknar ett ägandeskap av sin egen sexualitet. Ett ägandeskap av sin egen sexualitet innebär att jag tar ansvar för vad jag vill, och att kommunicera detta till min partner. Istället för att ställa hälsosamma krav på sin partner kring sina egna behov finns risk att man istället skuldbelägger sig själv för att inte vara tillräckligt det ena eller det andra ex tillräckligt snabb, tillräckligt snygg, tillräckligt upphetsad, tillräckligt bra..
Och där kommer värdigheten in igen. För att kunna uttrycka sina behov, ställa hälsosamma krav, och visa vad man vill så behöver man även bebo sin egen kropp, känna sina gränser, och känna att den egna kroppen är värd att få känna och uttrycka gränser. Så ett hedrande av sin egen kropp blir en förutsättning för att tillåta sig själv att känna in sina egna gränser. Och hedra sin kropp tror jag enbart vi kan göra när vi accepterar den som den är.
Det är en resa och det får det vara. Och på den resan har vi en stor glädje av självkärlek och självmedkänsla. Att börja bemöta sig själv, och sin kropp med vänlighet, med medkänsla, med värme och nyfikenhet. Till en början räcker det fint med att ha en intention om att känna detta.